Orkar inte med detta!

Jag vet att alla säger att jag ska orka med detta. Men i bland är det inte så lätt som alla säger speciellt inte när ens syskon håller på som dom gör. Jag fattar inte varför dom ska dra upp gamla saker. Fattar inte varför dom inte bara kan stöta mig. Som jag skulle göra för dom om dom inte mår bra. Men det ända jävla skiten man för av dom är att jag sak skaffa mig ett liv. Att jag har Schizofreni fast att jag inte ens har det. Snart är det mitt namn som står på en grav. Jag orkar inte ett skit mer. Jag vill att allt ska bli som förut

Tjena

I dag vet jag inte vad jag ska göra. Är det någon som kan komma på något att göra. I går va vi i Varberg och gick på torget där. Sen åkte vi till tre toppar där vi åt glass. Jag vill såg förlåt för allt jag har gjort mot er. Jag orkar inte att bråka. Vill att allt ska vara som inan. Vill så gärna få träffa mina syskon i gen. Jag vill inte leva så här jag försöker varje dag att må bra men det är inte lätt. Jag vet hur tårar smakar jag vet hur det känns att må dåligt. Mina röster blir bara jobbigare och jobbigare. Jag älskar min mamma och mina syskon vill så gärna flytta hem tillsammans med dom. Vill ha en familj som inte är splittrad. Allt som jag har gjort har bara skapat besvär.

Hej

jag orkar inte höra vad ni säger mer, orkar inte dessa ord så bara sätt dig ner, förstå hur jag känner, tänk igenom min dag så ser vi nästa dag om du tycker samma sak. brukade se oss varje dag vi hänge på stan, folk kollade snett men jag sket i vad dom sa, jag satte mig på bussen dit, jag satte mig på bussen hem nått som då var självklart, sen kom förändringen. vi var som varje dag här blir djävulen säg mig, jag berättade aldrig för nån, vad som hade hänt, dagarna blev ett helvete, ja dagarna blev hemska, jag sket totalt i allt ville bara vara ensam, vännerna tog avstånd, förlåt om jag störde er, jag ropade på hjälp men vem fan hjälpte mig, ingen fanns, det finns ingen än idag ingen vet hur jag känner, när ni drar med mig till stan, när jag senare kommer hem och jag skakar i ett hörn, det känns inuti när ni bara förstör, ni rasar min mur jag satt dit'så mycket kraft, och när ni säger att ni älskar mig ska jag säga tack, ett hål i min barndom allt va ju så underbart, men allting som jag tappat kommer aldrig tillbaks jag började bli sur för jag ville ju också va som ni, men vissa blir som jag, och jag behöver bara tid, jag bygger upp ett försvar för att kunna leva normalt, jag sitter hemma varje dag men utan resultat, hur ska man göra för att leva som alla andra hur känns att inte springa och bara kunna stanna, ni ser mitt liv så sjuk, men under är jag frisk så snabb förändring, fan jag hade det ju bra men så som det ser ut idag är jag rädd att leva, är rädd för att bli ledsen och inte orka mera, som jag sakt förut jag styr inte mig själv, jag känner mig mekanisk, men vem fan styr mig jag börjar tappa hoppet, det kommer aldrig bli bra, jag levt sista hoppet, kanske kommer nästa dag.

Hej i gen.

Jag har inte varit inne här på ett bra tag. Men tänkte att jag skulle börja skriva här i gen. Jag hoppas ni läser denna och även kommenterar mina in lägg. Jag bor inte kvar i Fritsla längre. Jag bor på Snickaren i Kinna. Jag bor i en trea med personal som är här hela tiden. Jag mår bättre en vad jag gjorde innan.

R.I.P Robin Svensson

I onsdags kväll så gick en underbar ängel bort.
Mina tårar rinner och rinner och vill inte sluta.
Jag tog det jätte hårt.
Robin vad va det som hände och varför hände det just dig och just nu!
Du blev bara 18 år.
Du va den som fick alla glada och fick alla att skratta.
Du kommer alltid finnas i mitt hjärta och i min själ.
Många saknar dig och älskar dig.
Det är många som vill veta vad som hände men ingen vet just nu.
Men det finns folk som sprider rykten och till slut tror alla på det.
Jag fattar inte varför man ska snacka skit om allt och alla.
När jag och många andra fick reda på att du hade gått bort blev många ledsna.
Men jag tror att jag va nog en av dom som tog det jätte hårt.
Du finns här i våra hjärtan

http://www.youtube.com/watch?v=NygOdQEsYN4&NR=1

Orkar inte

jag vill bara säga farväl och lämna denna jord.
Jag önskar att jag fick somna in.
Älskar dig älskling men jag klarar inte detta mer vill inte ha detta jävla liv vill bara börja om och få börja om med min familj utan bråk och sån jävla skit som har hänt.
Mamma jag vet att du finns för mig men jag fattar inte hur jag kommer orka med detta liv

Mår piss!

Jag vill inte skrytta eller så men jag mår bara sämre och sämre.
I dag så har jag ringt till Soc för att jag vill träffa mina syskon.
Min lådsaspappa han säger ju att ajg inte får träffa dom för Yvonne tycker att jag är pysisktsjuk.
Oki jag är inte sjuk på det sätter men ajg mår dåligt för allt hon gör.
Yvonne har tryckt ner mig mera och mera.
Och säger hela tiden att jag inte har rätt att träffa mina syskon.
Jag har alltid sakt att det har ajg visst rätt till.
Så i dag ringde jag Soc och frågade vem som hade rätt och jag hade rätt dom sa att alla har rätt att träffa sina syskon.
Jag belv fett glad att jag hade rätt för jag vet att jag alltid hade rätt på den punkten.
Men som sakt först ringde jag soc i marks kommun sedan fick jag ett nummer till den komunnen där mina syskon bor.
Jag skulle ringa upp nästa vecka så jag sak ringa nästa onsdag och prata emd en annan person som har med detta att göra.
Mina syskon mår inte bra dom får inga nya kläder och inte ha kompisar hemma.
Hundarna och katterna kissar inne.
Det va samma hos oss när jag bodde hemma.
Ingen gick ut med hundarna så jag fick göra det när ingen va hemma.
I genkligen fick jag inte det men det sket jag i.
Jag är stolt över mig själv och tänker inte någon trycka ner mig ännu mera.

Sprid gärna ut min blogg så andra får läsa hur jag har haft det i mitt liv.
Jag skrytter inte men jag vill inte att detta ska hända andra människor med.



Jag föddes inte för din skull,
och tänker därefter inte leva efter dina regler.
Tycker du inte om mig,
så är det ditt problem inte mitt.
Snackar du skit bakom min rygg,
så kan du inte förvänta dig att jag ska vara ärlig mot dig.
Jag bryr mig inte om att du inte gillar mitt utseende,
jag gör mig inte fin för din skull.
Du kan kalla mig vad du vill,
men tro mig jag vet redan vem jag är.
Gå runt och skrik dina falska ord,
du bevisar bara hur låg och patetisk du är.
Gå runt och hitta på falska rykten,
men både du och jag vet vem det är som ljuger
& en dag kommer alla att få veta sanningen.
Jag behöver inte 300 vänner för att kallas populär,
jag har mina närmaste och jag har dom jag behöver.